Feed on
Posts
Comments

För det första måste jag få beklaga mig. Varken jag eller någon annan i dansgänget har varit särskilt aktiva i bloggen på sistone. Och inte heller har vi varit ute på några äventyr eller resor. Men vi har dansat desto mer här hemma på lokalen. Hursomhelst. I brist på faktiska resor så får man fly in i populärkulturen istället. Det är billigare så. Och det var när jag kollade på en amerikansk storfilm, jag kollar nästan bara på amerikanska filmer såklart, som jag blev inspirerad att testa att tjäna ihop lite pengar till en ny amerika-resa.

Leos uppgång och fall

Jag vet inte om ni som läser det här har sett storfilmen The Wolf of Wall Street med Leonardo Dicaprio i huvudrollen? Jag gissar att många har gjort det. Filmen handlar om 80-talets galna boom på Wall Street, då en massa företagsamma unga män utan skrupler tjänade stora pengar genom handel och investering på marknaden. Det gick ju inget vidare tillslut, som många känner till, då allt kraschade. Och jag känner att jag kan avslöja att det tillslut går ganska dåligt för Leos karaktär, utan att förstöra för mycket. Kolla trailer i botten av inlägget!

Hursomhelst. Jag blev trots det katastrofala fallet på marknaden väldigt nyfiken på handel och spekulation. Eftersom att jag inte är superkunnig letade jag mig fram till en variant som passade i alla fall mig väldigt bra. Nämligen handel med binära optioner. Här är det inte lika många variabler som i aktiehandel och du kan lätt sköta dina investeringar hemifrån. De känns nästan mer som att man spelar spel eftersom att systemet är så glasklart i sin utformning. Du bestämmer en summa du vill satsa på exempelvis en valuta och bestämmer samtidgit när du ska ta ut den optionen. Än så länge går det på ett ut för mig. Men jag lär mig fort. Och målet är då att starta en resefond med överskottet. En resefond som givetvis är märkt “dansresa”. Vart vi skall åka den här gången har jag inte bestämt. Men jag är ju väldigt sugen på en återresa till Texas!

Rätt boots är A och O

Howdi partners!

Tänkte passa på och snacka lite om prylar som är viktiga om man vill vara en äkta line dancer. Jag menar, man kan ju inte bara stövla in i mjukisbuxor och joggingskor när man ska ta sin partner i handen. Här häller det att representera amerikansk kultur. Från topp till botten ska det vara cowboy!

  • Hatten – Helst en Stetson givetvis. Ju bredare brätte desto bättre.
  • Skjortan  - Rutig funkar bäst. Röda inslag är viktiga för mig.
  • Bältet – Ju större desto bättre. Vi snackar ju Amerika. Land of the biggest!
  • Byxorna – Jeans, jeans, jeans! Gärna slitna. Ett måste är boot cuts!
  • Bootsen – Viktigaste inslaget. Har du inte ett par häftiga boots kan du lika gärna hänga i baren. För ut på dansgolvet kommer du inte!

Varför är bootsen så viktiga då? Ja. Först handlar det om det visuella. Det finns knappt något läckrare än ett par tidlösa boots. Sen jag började dansa har jag köpt 7-8 par. Visst blir det dyrt. Men jag ångrar inte ett inköp. Att gå omkring i boots ger mig en känsla av att jag går i Dodge City hela dagarna. Att gå till kylen och hämta en kall Budweiser ger mig nästan känslan av att öppna dörrarna till en Saloon. Sen är det förstås ljudet! Många är de som vänder sig om när man går på stan. Men allra viktigast är ljudet när man är på dansgolvet. Det riktigt ryser i kroppen när man klampar till. En line dance utan boots är som en grillning i trädgården utan en T-Bone stake. Det går liksom inte.
mina boots
Mitt absoluta favoritpar är det ni ser på bilden. Gick loss på 3oo dollars. Men det var det väl värt. Till next time folks!

För ett par år sedan åkte vi till amerikanska Las Vegas, Nevada för att sätta sprätt på lite välförtjänta pengar och kanske till och med tjäna en hacka till. Men framförallt få uppleva lite äkta amerikansk kultur. Det här är vår resa.

Amerikanska casinon är inte som de i Sverige. Vill man inte sitta hemma och spela på casino på nätet eller på sin telefon kan man ju ta sig till ett av landets “alla” fem casinon. För vår det handlar det om Casino Cosmopol, då vi bor i Stockholm. Men det är ju inte riktigt därför vi tog oss till Las Vegas. Vi drog dit för känslan, mer än för något annat. Spelmonopolet i Sverige har ju pajat lite av känslan av att gå på casino så därför beslutade vi oss att dra till Amerika.

Las Vegas är inte Stockholm

Vi samlades alla på T-centralen i Stockholm City för att gemensamt ta flygbussen till Arlanda flygplats. Allt gick bra. Sammanlagt var vi 6 personer, bara män den här gången, som tappert hade gått upp i ottan för att resa till stället där “what happens in vegas stays in vegas”. Det var inget strul innan eller under flygturen och vi alla fick komma ut ordentligt från flygplatsen i New York med livet och hedern i behåll. Jonas hade fått ta av sig skorna och visa att han inte hade en skobomb där eller liknande. Vi anländer 21 timmar senare till vårt hotell i Las Vegas.

De som sett filmen the Hangover och tänker sig att vårt muntra gäng gjorde något liknande har (kanske) helt fel. Min fru läser trots allt den här bloggen. Men sammanfattningsvis kan jag ju säga att följande hände:

  • ingen vann några större summor
  • ingen linedance dansades
  • ingen suquaredance dansades
  • strippor dansade
  • vi hade himlans kul
  • ingen blev arresterad

Hej svejs!